Sömnproblem efter covid
A new study shows that as many as three-quarters of mild COVID infections can trigger insomnia, a sleep disorder marked by difficulty falling and staying asleep. These nighttime problems can lead to daytime issues, such as sleepiness or trouble concentrating. Print Richard Levi, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping.
”Vi hade sömnproblem och mardrömmar”
Foto: Privat I medierna rapporteras ofta om att människor som haft covid kan känna trötthet, ångest eller ha svårigheter att sova efter sjukdomen; symtom som är lite diffusa. Är det enbart den traumatiska upplevelsen, är det en faktisk neurologisk påverkan på hjärnan, eller vad är det? Det kommer att vara viktigt för att förstå hur farlig det här viruset är, säger Richard Levi, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Han leder ett forskningsprojekt i Region Östergötland, en av de regioner som drabbades tidigast och hårdast av covidpandemin. Uppdraget, som den särskilda sjukvårdsledningen gav i våras, är att kartlägga rehabiliteringsbehov med särskild inriktning mot neurologiska, neuropsykologiska och neurokognitiva besvär efter sjukhusvård som getts på grund av covid Journalerna för samtliga patienter som legat inne under perioden mars—maj med covid granskades.
Att hantera sömnproblem under hemmavistelse på grund av Covid-19.
Dessa rings nu upp tre månader efter behandling och intervjuas av läkare, neuropsykologer, fysioterapeuter eller arbetsterapeuter. Det arbetet har man kommit drygt halvvägs med, alltså fler än patienter. Det kan handla om patienter som efter tre månader varit fortsatt sjukskrivna, eller som haft stora svårigheter att klara sitt arbete eller dagliga aktiviteter som hushållssysslor, bilkörning eller tv-tittande.
De vanligaste problemen är kognitiva störningar, som koncentrations- eller minnesproblem, sömnstörningar, PTSD-liknande symtom, oro och ångest, och minnesstörningar.
Hur sömnproblem påverkar den mentala hälsan under pandemin
Ganska många har gradvis tillbakagående lukt- och smakstörning eller nedsatt fysisk och mental uthållighet. De patienter som haft problem kallas till ett fysiskt möte där de får träffa läkare, lämna exempelvis blod- och urinprov, och genomgå ett »neuropsykologiskt testbatteri« som bland annat mäter ångest, kognitiva funktioner och sömnsvårigheter.
Mötet sker ungefär en månad efter intervjun.
Och en tydlig trend är att problemen lindrats under den tiden. Richard Levi säger att den största gruppen behöver rehabilitering i öppenvården, medan en mindre grupp behöver högspecialiserad rehabilitering. Men det är tveksamt om de nuvarande resurserna i Östergötland räcker. Richard Levi tycker därför att man ska överväga åtminstone konsultativt stöd till öppenvården för att tackla behovet av rehabilitering.
Forskningsprojektet ska resultera i en rapport och avsikten är också att publicera studien. Richard Levi känner inte till att något liknande har gjorts än. Vi går in i journaler och vi träffar patienterna, vi går inte bara på Excel-ark med datapunkter. Han tror också att forskningen kan vara till nytta för personer som inte varit inskrivna på sjukhus, men som har haft covid och känt effekter av sjukdomen långt efteråt.
Om man hittar mönster i den typen av problem, kan man ha vägledning av det. Tar höjd för gråzon Under perioden mars—maj skrevs drygt patienter ut från de östgötska sjukhusen, som någon gång under sjukhusvistelsen också haft covid För forskningsstudien gallrades patienter med koincidentell coviddiagnos bort, det vill säga de som inte fått sjukhusvård på grund av just covid Därtill gallrade man bort patienter med svåra premorbida tillstånd bort, som inte ansågs gå att bedöma med avseende på rehabiliteringsbehov.
Det kan handla om patienter med grav demens.