Äldre ser syner
Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person.
Psykotiska tillstånd
Under mina dryga tjugo år inom äldreomsorgen har jag ändå sett vissa gemensamma drag, åtta psykologiska faser som alla demenssjuka och deras anhöriga tycks gå igenom. Huvudbudskap Summary in English Charles Bonnets syndrom är ett tillstånd som innefattar komplexa synhallucinationer hos mentalt och kognitivt friska personer som är medvetna om att hallucinationerna inte är verkliga.
Tillståndet är sannolikt underrapporterat i kliniken, eftersom personer med synhallucinationer inte alltid berättar om sina symtom på grund av rädsla för att ses som psykiskt sjuka eller dementa. Det föreligger en stark association mellan syndromet och förvärvad nedsatt synfunktion. Vanligaste orsak är åldersrelaterad makuladegeneration, men syndromet finns beskrivet vid en rad andra ögonsjukdomar.
Innan diagnosen ställs är det viktigt att utesluta andra orsaker till synhallucinationer.
Vanföreställningssyndrom
Den huvudsakliga behandlingen är konservativ och fokuserar på att informera och lugna oroliga patienter. I övrigt syftar behandlingen till att maximera den kvarvarande synen, vilket kan göras med synrehabiliterande hjälpmedel samt olika typer av intraokulära ingrepp. Figur 1. Så kallade komplexa synhallucinationer är karakteristiskt för Charles Bonnets syndrom.
Hallucinationerna har oftast karaktären av människoliknande figurer och olika typer av geometriska strukturer.
JavaScript is disabled
Knappt en tredjedel av patienterna upplever hallucinationerna som obehagliga. Illustration: Jacob Rogers Charles Bonnets syndrom är namngivet efter Charles Bonnet — , som var en schweizisk naturalist och filosof. År beskrev han ett fenomen där en nära släkting med nedsatt syn men bevarad kognitiv förmåga upplevde synhallucinationer.
Eponymen Charles Bonnets syndrom myntades emellertid först [1]. Definitioner Hallucination definieras som ett sinnesintryck som upplevs som verkligt men som saknar externt stimulus av det drabbade organet [2]. Synhallucinationer kan grovt delas upp i enkla och komplexa hallucinationer. Med enkla menas olika typer av ljusfenomen och prickar, också kallade fotopsier, som ses vid t ex glaskroppsavlossning.
Komplexa synhallucinationer beskrivs däremot som livliga, formade och realistiska och kan t ex utgöras av olika typer av figurer, ansikten och växter Figur 1 [3]. Synhallucinationer uppstår till följd av påverkan på olika nivåer av synsystemet och uppkommer vid en rad olika psykiska, internmedicinska och neurologiska sjukdomar [4].
Ett flertal definitioner av Charles Bonnets syndrom är föreslagna. Gemensamt för dem är att det ska röra sig om komplexa synhallucinationer och att patienten ska vara medveten om att dessa inte är verkliga. Samtidiga hallucinationer från andra sinnesorgan får inte föreligga. Ofta föreslås att det inte får förekomma någon kognitiv svikt och att patienten ska vara mentalt frisk [2].
Det har föreslagits att syndromet skulle utgöra ett tidigt tecken på demens, men de studier som finns på området har blivit kritiserade för bristande metodologisk kvalitet. I nuläget finns därför inga säkra belägg för ett samband mellan Charles Bonnets syndrom och demens [5, 6].