Svullet öga efter myggbett
Insektsbett kan vara obehagliga och göra ont. Här finns information om olika insektsbett och vad du kan göra för att lindra besvären.
Bett och sting – översikt
Läs mer på Print Erysipelas rosfeber är en relativt vanlig bakteriell infektion som främst drabbar äldre. Infektionen ger en lokal rodnad med ömhet och svullnad som oftast är lokaliserad till de nedre extremiteterna. Rodnaden är oftast skarpt avgränsad mot övrig hud.
Feber, många gånger hög, förekommer nästan alltid. Infektionen — en form av cellulit — orsakas av grupp A-streptokocker.
Bett och sår hos barn
Streptokocker grupp G kan också vara etiologiskt agens. Någon uppenbar ingångsport i form av sår eller annan hudlesion förekommer inte säkert. Diagnosen vid erysipelas brukar ställas utifrån den kliniska bilden. I tveksamma fall kan man spruta in lite koksalt i det rodnade partiet och sedan aspirera. Med direkttest eller odling kan förekomst av grupp A-streptokocker i aspiratet påvisas.
Peroralt penicillin V eller intravenöst bensylpenicillin är rekommenderade behandlingsalternativ vid erysipelas. En översiktsartikel om tillstånd som kan likna erysipelas och som därför har differentialdiagnostisk betydelse har nyligen publicerats i Annals of Internal Medicine [1].
Barnläkare: Svullnad på myggbitna barn är inte farligt
Det är påtagligt ofta som patienter med alla slags rodnader på framför allt underbenen får penicillinbehandling på misstanke om erysipelas. Hos feberfria patienter måste man dock ställa sig mycket tveksam till diagnosen erysipelas. På svenska heter infektionen helt följdriktigt »rosfeber«. Differentialdiagnostikens betydelse vid erysipelas betonas i artikeln.
Författarna presenterar ett flertal exempel på icke-infektiösa tillstånd som kan påminna om erysipelas — varav några: Vaskulära tillstånd: Tromboflebit kan förekomma efter intravenöst dropp eller kateter.
Överkänslig mot myggbett - så här lindrar du symptomen
I vissa fall kan infektion tillstöta med feber och lymfangit. Stafylokockantibiotika är då ett lämpligt behandlingsval. Djup ventrombos ger lokal svullnad, värmeökning, smärta och ofta lätt temperaturstegring — symtom som också förekommer vid erysipelas. Däremot är rodnad oftast inte framträdande vid trombos. Otaliga flebografier har gjorts i onödan hos erysipelaspatienter då man inte enbart har vågat lita på den kliniska bedömningen.
I efterförloppet av en erysipelasinfektion — när patienten är feberfri och själva infektionen är under kontroll — kvarstår oftast en lokal svullnad. Misstanke om att en trombos förelegat samtidigt med infektionen eller att en trombos tillstött är också relativt vanligt. Emellertid är det ytterst sällsynt — för att inte säga aldrig — som trombos och erysipelas förekommer samtidigt.
Förklaringen kan vara att grupp A-streptokocker bland annat utsöndrar streptokinaser, som förmodligen förhindrar att trombos utvecklas.