Louis de geer norrköping historia
Louis de Geer - Sveriges störste invandrarentreprenör. Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Louis de Geer och vallonerna. På Gamla torget i Norrköping står sedan Carl Milles staty över Louis de Geer.
Den onde, den gode & Louis De Geer
Den är försedd med inskriptionen»den svenska industrins fader«. Vad gör man när gamla hjältar som står staty avslöjas för att ha utfört illdåd? Vi har sett hur statyn av Saddam Hussein vräktes omkull av en ilsken folkmassa. I England rev man statyn av slavhandlaren Edward Colston.
Statyn släpades iväg och dumpades i floden. Vad ska man göra med statyer över slavägare och sydstatsgeneraler och som stred för slaveriets bevarande? Ett slaveri som bär rasismen med sig ända in i våra dagar. Det sägs att det är vinnarna som skriver historien. Det är lika viktigt att även de besegrade ger sin version av historien. Även i Sverige har vi hjältar som inte helt igenom var så hjältemodiga och godhjärtade som det påstods en gång i tiden.
En av dem står staty på Gamla Torget i Norrköping. Det är Louis De Geer , adelsmannen, bankiren, skeppsredaren, industrimannen och vapentillverkaren och vapenhandlaren som beskrivs som den svenska stormaktstidens största industriman. Den svenska industrins fader. I Norrköping upprättade han vapenfaktori och mässingsbruk och grundlade stadens textilindustri. Under ofredstid smidde han våra vapen och var ett trofast stöd för konung och folk.
Han grundade företaget Afrikanska kompaniet. Tillsammans med drottning Kristina grundade han den svenska slavkolonin Cabo Corso på Afrikas västkust, Guldkusten.
Protester mot staty av svensk slavhandlare
Louis de Geer är anfader till den svenske konstnären Carl Johan de Geer. Detta med stöd av drottning Kristina. För Carl Johan var detta om anfaderns inblandning i slavhandel något av en väckarklocka. Det resulterade i en utställning som visats på många platser runtom i Sverige. Det började i Norrköping.
Håll din konferens i Norrköping
Därefter har utställningen visats i bland annat Södertälje, Kalmar, Kristinehamn och Södertälje. I samband med utställningen visas också två filmer. Filmen fick en guldbagge för bästa dokumentär. En del vill att den ska tas bort. Andra tycker att man åtminstone borde komplettera informationsplaketten med upplysningar och Louis De Geer och hans slavhandel.
Det finns en ironi i det, och det är att det inte har skett någon undervisning i skolan om Sveriges inblandning i slaveriet.