Tecken på celiaki
Glutenintolerans, eller celiaki som det också kallas, är en autoimmun sjukdom som drabbar tunntarmen. Den utlöses av gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg. Omkring 2 procent av Sveriges befolkning har celiaki.
Glutenintolerans (celiaki) hos barn
Diagnosen celiaki hos vuxna baseras på en kombination av kliniska tecken, serologiska prover, duodenalbiopsi och i vissa fall genetiska prover. Vid positiv utredning, bör remiss skickas till gastroenterologisk enhet. Om negativa prov, men risk för falskt negativt resultat så som t ex selektiv IgA-brist, glutenfri eller delvis glutenfrikost vid provtagning, immunosupressiv behandling bör HLA-typning genomföras.
Om patienten är bärare av HLA DQ2 eller DQ8 och glutenfrikost har påbörjats utan adekvat utredning innan IgA-anti-tTG kan ha normaliserats , bör glutenhaltig kost återupptas och därefter får ny analys genomföras 4 veckor efter provokation.
Glutenintolerant? Vanliga symtom – och så är det att leva med det
Hos en person som äter gluteninnehållande diet talar normala nivåer av antikroppar starkt emot celiaki och ingen vidare utredning behöver göras om det inte föreligger särskilda indikationer. En patient med selektiv IgA-brist och misstanke om celiaki bör genomgå tunntarmsbiopsi på vidare indikationer, även när serologiska celiakimarkörer är negativa.
Andra steg, inom gastroenterologisk enhet Celiakidiagnos får säkerställas med eller utan duodenalbiopsi. Typiska förändringar i slemhinnan av Marsh typ bekräftar diagnosen. Om Marsh kallas tillståndet potentiell celiaki och har stor risk att utvecklas till celiaki senare bör följas upp , då transglutaminasantikroppar kan vara förhöjda redan innan de morfologiska tarmslemhinneförändringarna kan påvisas.
Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna.
Celiaki och glutenallergi – symtom och skillnader
Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet. Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.
Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar. Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin.
Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar.
Vårdgivare Skåne
Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens. Viss försiktighet bör iakttagas vid användning hos personer med epilepsi. Diabetes: Begränsade data tyder på att melatonin som intas i nära anslutning till kolhydratrika måltider kan försämra blodglukoskontrollen under flera timmar. Melatonintabletter ska tas minst 2 timmar före och minst 2 timmar efter en måltid, helst minst 3 timmar efter en måltid hos personer med signifikant nedsatt glukostolerans eller diabetes.
Graviditet och amning: Rekommenderas ej under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel. Rekommenderas inte till ammande kvinnor. Datum för översyn av produktresumén: