Arvskifte fastighet lagfart
Hur går det till med lagfart? Du använder arvskiftehandlingen till att söka lagfart (detta ska göras inom tre månader efter förvärvet).
En ansökan om lagfart ska innehålla, vilken fastighet eller tomträtt det gäller, arvsskiftehandlingen i original, en kopia av bouppteckningen (bouppteckningen måste först vara registrerad hos. Några inskrivningsrättsliga spörsmål. Under några års verksamhet som inskrivningsdomare har författaren av dessa rader ställts inför åtskilliga problem, som kunna vara av ganska stor praktisk betydelse och vilkas lösning kan vara föremål för delade meningar.
Då det möjligen kan tänkas vara av intresse att några av dessa frågor bliva Thorwald Bergquist. I fråga om lagfart för dödsbo har tidigare gällt,1 att dödsbodelägare ägt rätt att på grund av bouppteckning erhåll gemensam lagfart å fastighet, som tillhört den avlidne. Lagfarten har därvid skolat meddelas för delägarna, ej för dödsboet som sådant, då dödsboet icke varit att anse som juridisk person.
Å andra sidan har lagfart för de särskilda dödsbodelägarna icke kunnat meddelas å bouppteckning, utan först sedan bodelning eller arvskifte kommit till stånd och det alltså blivit fastslaget, hur stor andel i fastigheten envar skolat erhålla, har lagfart kunnat beviljas å de särskilda lotterna av fastigheten. I praxis torde dock mångenstädes ett undantag hava gjorts från sistnämnda regel.
Efter arvskiftet: Vad mer måste göras?
Om nämligen en delägare i ett oskiftat dödsbo avlidit och i bouppteckningen efter honom som tillgång upptagits en viss andel i dödsboets fastighet, torde hinder ej hava ansetts föreligga att meddela gemensam lagfart för den sist avlidnes arvingar å viss bestämd andel avfastigheten, oaktat denna andel aldrig blivit till sin storlek fastställd genom lagligt arvskifte.
Enligt denna lag är dödsbo att anse som juridisk person,2 och konsekvenserna härav göra sig gällande även då fråga är om lagfart å fastighet, som ingår i dödsboets tillgångar. Då dödsboet som sådant är ett självständigt rättssubjekt, spelar frågan om vilka som äro dödsbodelägare en betydligt mindre roll än tidigare och den lagfart, som på grund av bouppteckning beviljas, bör hädanefter meddelas för den avlidnes dödsbo och ej såsom tidigare för dödsbodelägarna.
Spörsmålet om behörighet att företräda dödsboet blir aktuellt först, då försäljning av den för dödsboet lagfarna fastigheten eller inteckning i densamma kommer i fråga, och behörighet kan därvid tillkomma antingen dödsbodelägarna eller, under vissa förutsättningar, av domstol förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor. En följd av dödsboets förändrade juridiska ställning blir även, att den förut omnämnda praxis att bevilja lagfart å viss andel av fastighet på grund av bouppteckning efter en dödsbodelägare, oaktat arvskifte ej skett, hädanefter måste anses direkt felaktig.
Sedan en gång lagfart meddelats för A:s dödsbo å en viss fastighet, äro de förändringar, som kunna inträffa genom dödsfall bland dödsbodelägarna, utan betydelse i lagfartshänseende.
Ärva bostad – Hus och bostadsrätt
Det rättssubjekt, som uppkommit genom A:s död, lever kvar såsom sådant, oavsett vilka växlingar som ske i fråga om dödsbodelägarnas personer. Därest ett arvskifte kommer till stånd, gestalta sig givetvis förhållandena annorlunda, då skiftets genomförande innebär en upplösning av den juridiska person, som dödsboet bildat. Men så länge ett dödsbos fastighet är oskiftad förefinnes, sedan lagfart meddelats för dödsboet, icke någon laglig möjlighet för del- 1 UNDÉN, Kommentar till lagfartsförordningen, Uppsala , s.
SvJT Några inskrivningsrättsliga spörsmål. Resultatet härav blir, att en lagfart för ett dödsbo kan komma att bestå under en mycket lång tid och att då en gång försäljning eller inteckning kommer i fråga, en hel kedja av bouppteckningar kan behöva företes för att utredning skall kunna ske om vilka som vid denna tidpunkt äga företräda det ursprungliga dödsboet.
Ansökan vid dödsbo
Ett annat spörsmål, som sammanhänger med frågan om lagfart å arvfallen fastighet, torde även vara av intresse. Enligt 7 kap. Förmyndare äger vidare ej träffa avtal, varigenom delägare i boet mot vederlag övertager omyndigs lott i boet, utan att överförmyndaren samtycker. I 8 kap. Innebörden av dessa stadganden är klar såtillvida, att rättensgodkännande uppenbarligen icke erfordras för giltighet av ett arvskifte, genom vilket omyndig dödsbodelägare tilldelats så stor andel av dödsboets fasta egendom, som enligt de legala reglerna tillkommer honom.
Endast överförmyndarens godkännande kräves och detta endast i det fall, att skiftet skett utan lottning. Ofta nog förekommer emellertid vid arvskifte, att en delägare i dödsboet tillskiftas boets hela fastighet mot det att han till övriga delägare utfärdar skuldförbindelser å det vederlag som härför tillkommer dem. Huruvida icke i dylikt fall rättens tillstånd är erforderligt, synes vara tvivelaktigt.